Min viktväst och jag

Ja jag skriver så: "min viktväst och jag" för det känns som om vi har blivit "ett" liksom. Kan i och för sig vara det faktumet att den är så tung att jag knappt får av mig den som det känns som vi blivit ett kött. Kan också vara det faktumet att jag börjar inse att shit, det är jag och viktvästen som ska hänga i 2 timmar varje dag vare sig jag gillar läget eller ej. Nu vet jag, det är ett sånt där förutbestämt giftermål som sker i andra länder. I detta fall är det min PT som är mina föräldrar (han är en singel parent) och jag är den olycklige bruden som blev bortgift till den här efterhängsne västen som tynger ner mitt liv hehe Nä men skämt och sido så har min viktväst och jag faktiskt kommit varandra närmare. Han eller den får mig att känna mig starkare. Inte bara fysiskt men mentalt. Jag känner mig starkare i mig själv, i min självkänsla för att jag klarar av att köra mina 2 timmar med den. Visst är jag trött men jag är stark och det är det som räknas!

Idag körde jag mina 2 timmar i regnet. Ja just det i regnet för det är ju klart att det var tvunget att börja spöregna när jag var som längst bort hemifrån så jag hade inget val än att gå där och le för mig själv samtidigt som jag blev dyblöt men men vad gör man inte, vill man vara fin får man lyda pin säger dem ju : )     Följ gärna mig och min blogg på någon av följande portaler:
//  
  • Alla

Gillar

Kommentarer